Montec-atleten Zuza Witych: Från en sen start till freeride-historia

Namn: Zuza Witych
Ålder: 32
Födelseort: Łódź, Polen
Bor nu: Bielsko-Biała, Polen

De flesta skidåkare börjar tidigt, men Zuza Witychs resa tog en annan väg. Hon växte upp i centrala Polen, långt från bergen, och stod inte på skidor förrän hon var 17. Det som började som en sen introduktion blev snabbt en passion som tog henne från freestyle-varv i parken till freeride-linjer på några av världens största scener.

Idag är Zuza en del av Freeride World Tour och tar med sin unika mix av kreativitet, stabilitet och målmedvetenhet i varje åk. Från oförglömliga ögonblick i Verbier till lärdomar från skador och rehab är hennes resa ett bevis på att passion och envishet kan öppna dörrar till platser man aldrig kunnat föreställa sig.

Du växte upp i Polen och började med freestyle innan du gick över till freeride. Hur formade det din resa som skidåkare – och hur gick övergången till? Vad var det som drog dig till freeride?

Precis så var det. Jag började åka ganska sent, vid 17 års ålder, och min första kärlek var freestyle. Jag är väldigt glad att jag tillbringade tid i parken, för det gav mig självförtroende i luften och en kärlek till hopp. De färdigheterna är nu en av mina största styrkor i freerideåkningen, särskilt under mina åk på Freeride World Tour.

Vilken har varit en höjdpunkt eller ett ögonblick du är extra stolt över från din skidresa hittills?

Det finns många stunder, men en som verkligen sticker ut är min seger i Verbier på Freeride World Tour för två säsonger sedan. Det var första starten för säsongen, och jag kom tillbaka till touren efter ett års uppehåll med ett wild card. Jag försökte att inte sätta för mycket press på mig själv, men innerst inne ville jag bevisa, framför allt för mig själv, att jag förtjänade att vara bland FWT-åkarna.

Jag planerade mitt åk från början till slut på egen hand, och jag gillade direkt den del av berget jag valt. När jag stod på start tänkte jag på känslan av att se reprisen efteråt och vara stolt över mig själv. Från de allra första svängarna kändes allt bra, och i den andra delen av åket skickade jag en av de största klipporna i mitt liv. Jag insåg först i luften hur stor den faktiskt var – något jag inte hade insett när jag planerade linjen.

Den dagen fick jag den högsta poängen i kvinnlig freeride-historia, och mitt åk kallades ett av de bästa någonsin. Jag utsågs också till “Rider of the Day” bland alla åkare, både kvinnor och män. Än idag är det min personliga måttstock för vad jag vill visa upp på tävlingar.

Hur började din koppling till Montec, och vad betyder det för dig att vara en del av teamet?

Min historia med Montec började tack vare mina polska vänner. Först var det min vän Maciek, som jag filmade Zuza – Far From the Peaks med. Han åkte redan för teamet och berättade hela tiden hur bra stämningen var och hur mycket han gillade att jobba med alla där.

Samma år besökte jag en annan vän från Polen som bor i franska Alperna och också jobbade med Montec. Hon introducerade mig för företaget för första gången, och på så sätt började mitt äventyr med varumärket.

När jag gick med i teamet kände jag mig direkt som hemma. Det viktigaste för mig är att alla på Montec verkligen är passionerade för vintersport. De lever det, de förstår det och de respekterar åkarna. Att arbeta med ett sådant team är ren glädje och det motiverar mig alltid att representera Montec på bästa sätt under mina tävlingar.

Utanför tävlingar, vilka typer av skid­dagar gillar du mest?

För mig är människorna jag åker med det viktigaste, för det är alltid teamet som skapar stämningen. Självklart är en episk dag med perfekt snö och blå himmel fantastisk, men om vi ska vara ärliga så finns det inte så många sådana på en säsong

Det kanske låter märkligt, men jag gillar också dagar när förhållandena är riktigt svåra och krävande, sådana dagar när de flesta ger upp och det nästan känns omöjligt att åka. Det är då jag utmanar mig själv att åka så bra och så snabbt jag kan. Jag tycker faktiskt om att bevisa för mig själv att jag klarar det, även när det är tufft. Dagar som de här lär dig mycket och får dig att uppskatta puderdagarna ännu mer.

Hur balanserar du drivkraften att hela tiden pusha med att hålla dig grundad – både på och utanför berget?

Det är definitivt inte lätt, men jag är väldigt stolt över att se nivån på vår sport ständigt höjas, särskilt inom kvinnlig freeride som utvecklas år efter år. Det är motiverande och inspirerande att få vara en del av den utvecklingen, men samtidigt ökar också risknivån och pressen vi lägger på oss själva. I en sport som vår är marginalen för misstag väldigt liten.

Det fick jag själv lära mig på det hårda sättet under en Freeride World Tour-tävling, när jag pushade för fart och prestation och som slutade med en knäskada, operation och lång rehab. Jag klandrar varken mig själv eller någon annan – det var helt enkelt en olycka som kan hända vem som helst i en hög­risk­sport. Min kärlek till skidåkningen har inte förändrats på grund av det. Nu är jag på väg tillbaka i form och kan knappt vänta på nästa vinter.

Utanför snön försöker jag balansera med andra projekt och intressen. Skidåkning är min största passion och en stordel av mitt arbete, men med tanke på riskerna vill jag också ha en trygg plan B.

Vilken är din favoritplats att åka på, och vad gör den speciell för dig?

För mig är det Verbier i Schweiz. Jag har så många fantastiska minnen där, dessutom många lokala vänner, och terrängen är helt otrolig. Den är otroligt varierad, så det finns något för varje typ av åkare.

Verbier har också ett unikt mikroklimat – det får ofta snö när andra delar av Alperna har väldigt lite. Och såklart är après-ski-scenen fantastisk, med grymma pubar och en rolig stämning som rundar av dagen perfekt.

När du blickar framåt, vad vill du utforska eller uppnå i din skidåkning?

Jag har redan lyckats uppfylla så många drömmar som jag aldrig ens vågat drömma om, och jag känner mig otroligt lyckligt lottad som har nått hit – att få resa till fantastiska platser tillsammans med människor som en gång var mina idoler.

En dröm som fortfarande finns kvar i mitt huvud är att få vara med i en stor skidfilmsproduktion. Jag föreställer mig enorma berg, branta åk, stora klippor, episk musik och sedan att se mitt namn i eftertexterna. Det vore magiskt.

Är det något vi har missat som du gärna vill att folk ska veta om dig eller din skidåkning?

Få vet att mitt skidäventyr började väldigt sent, vid 17 års ålder. Jag kommer från en platt stad i centrala Polen, långt från bergen, utan någon familjebakgrund inom alpin skidåkning. Trots alla dessa hinder hjälpte min passion för sport mig att nå allra högst upp inom min disciplin.

Med min historia vill jag inspirera andra och visa att vem som helst kan följa sina drömmar. Ingenting är omöjligt och det är aldrig för sent att utveckla sina passioner.

Handla Zuzas stil

Moss W Skidjacka Dam Soft Pink/Black

Fawk W Skidbyxa Dam Black