Montec-atleten Max Zimmermann: Från parken till topparna

Namn: Max Zimmermann
Bio: Freerideåkare med rötter i parken
Ålder: 28
Födelseort: Nürnberg
Bor nu: Innsbruck, Österrike

Från konståkning i Rosenheim till parken i Mayrhofen – och idag med hjärtat i friåkningen – Max Zimmermanns väg in i skidåkningen har varit allt annat än vanlig. Det som började som ett sätt att slippa vara den enda killen på isen blev snart en livslång kärlek till bergen.

Idag tar Max med sig både stabilitet och en genuin kärlek till sporten i allt han gör. Oavsett om det handlar om att visualisera säsongens första double backflip, peppa vänner på en solig puderdag eller inspirera folk att helt enkelt ta sig ut i naturen, så ser han skidåkningen som något mycket större än tävling. Det är gemenskap, utveckling och en livsstil som fått honom att återvända år efter år.

När och hur började din resa inom skidåkningen?

Min mamma uppmuntrade oss alltid att testa sporter på hög nivå, så hon satte först mig och min syster i konståkning. Jag hatade att vara den enda killen där och att få skäll av tränaren, så under en familjesemester bestämde jag mig för att prova samma tricks i parken istället.

När jag var runt tio år åkte jag regelbundet park i Mayrhofen, eftersom det bara var en enkel tågresa från vår hemstad Rosenheim vid den österrikiska gränsen. Jag lyckades till och med övertala min syster Lisa att följa med, och vi tillbringade dagarna med att hänga i parken och skicka iväg en hel del dumma och galna hopp. Som tur var hade våra föräldrar inget emot det, och vi blev bara bättre och bättre. Några år senare gick Lisa vidare och vann både X Games och världscuper, medan jag själv aldrig nådde proffsnivån i parkåkning. Men jag tycker fortfarande att det är supercoolt och inspirerande att se henne åka.

Vad motiverar dig att fortsätta åka skidor, och varför är det en så viktig del av ditt liv idag?  

Det kanske låter klyschigt, men skidåkningen har gett mig allt: ett utlopp för min energi och mina känslor, mina bästa vänner, ett sätt att utmana mig själv både mentalt och fysiskt, och några av mina starkaste minnen på det mest givande och äkta sättet. Jag skulle aldrig kunna sluta.

Jag har fortfarande så mycket jag vill uppnå i skidvärlden – tävlingar att köra, filmer att spela in, berg att åka. Jag har åkt skidor i många år, men det känns fortfarande som att jag bara sett en liten del av allt som finns där ute.

Om du fick beskriva din perfekta dag på berget, hur skulle den se ut?

Gå upp klockan sex på morgonen, köra mot berget med kompisarna sovandes i baksätet och upptäcka att väderprognosen har ändrats – istället för en timme sol som vi trodde väntar åtta timmar. Ta gondolen upp och inse att det inte kommit tio centimeter nysnö, utan fyrtio. Från den stunden handlar allt bara om att åka den bästa snön någonsin ända till solnedgången – hajka nya åk, köra mina favorittrick, testa nya och peppa alla hela dagen.

Har du några oväntade hobbies eller passioner som folk kanske inte känner till?

Jag var faktiskt riktigt bra på att köra wheelies på en sportenduro back in the day. Som tur är gör jag inte det längre. Men jag lärde mig mycket om mekanik genom motorcykelåkningen, och nu reparerar jag min bil helt själv. Jag tycker inte direkt att det är kul, men det sparar mycket pengar.

Jag är också lite av en tekniknörd och väldigt intresserad av politik, även om nyhetsflödet idag mest gör mig ledsen.

Hur skulle du beskriva din stil och ditt uttryck när det kommer till skidåkning – vad gör den unik?

Jag gillar egentligen inte att prata om mig själv som att jag har en grym stil, för jag är aldrig helt nöjd med den. Men i tävlingar skulle jag beskriva min skidåkning som stabil i grunden. Ibland vet jag att jag skulle kunna – och borde – ta fler risker.

Vad peppar dig mest med att driva utvecklingen i skidåkning just nu?

Jag vet inte om jag är den som driver utvecklingen för sporten, men varje gång folk visar uppskattning för något jag gjort i en tävling påminns jag om vad det egentligen handlar om: att hjälpa varandra att bli den bästa versionen av oss själva. Det är också därför jag alltid försöker heja på andra åkare när de pushar sina egna gränser, oavsett om det handlar om att landa ett nytt trick eller att möta en stor rädsla och övervinna den.

För mig är det just det som gör utvecklingen i skidåkningen så fascinerande. Det handlar om att se alla ta sina små segrar samtidigt som sporten fortsätter att utvecklas i stora steg. Jag älskar att få uppleva det live och känna att jag är en liten del av det.

Hur började din koppling till Montec, och vad betyder det för dig att vara en del av teamet?

Jag fick kontakt med Montec genom en gemensam vän som kände team managern. Han pratade så entusiastiskt om henne och hennes arbetsmoral att jag direkt blev taggad på att samarbeta.

Det är sällsynt att hitta en grupp människor som är så passionerade för sina projekt och för att uppnå något stort tillsammans. Det är just det som gör det så meningsfullt för mig att vara en del av Montec. Alla bidrar med så mycket energi och driv för att skapa produkter som folk verkligen gillar att använda på berget – och för att sprida skidglädjen vidare till andra.

Är det något vi har missat som du gärna vill att folk ska veta om dig eller din skidåkning?

Det jag brinner mest för är att inspirera folk att komma ut och njuta av naturen. För både mental och fysisk hälsa är det avgörande att spendera tid utomhus och vara aktiv, även om de flesta människors liv inte är utformade för att göra det enkelt.

Om jag kan motivera bara en enda person att stänga av skärmen, gå ut och följa en riktig passion, då är jag nöjd. Jag vet att det inte alltid är enkelt att hitta tiden eller resurserna – men det är alltid värt det.

Shoppa Max stil

Dune Skidjacka Herr Light Grey/Black

Arch Skidbyxa Herr Black